"Det är tydligen första tecknet på att divigheten börjar lysa sitt bittra sken över mig."

Vilken fullspäckat dag. Kul!

Tog bussen till Luleå och gjorde en kort radiointervju. Det blev lite konstigt en stund när vi pratade om att jag var medlem i Glasvegas. Så jag sa, ja det är ett band från skottland som spelar rock n roll, eller typ indierock. Vi far runt och spelar vår musik på olika ställen.. i världen…

Sen berättar jag att det känns ju lite som en saga, och man hade ju aldrig kunnat ens drömma om att det skulle hända. 

Sen svarar radio-kvinnan.. "och då förstod du att du var världens bästa trummis?".. oj tänkte jag, hur kom vi ens in på det här? Hade jag sagt något i stil med det? I så fall var det ljug från min sida. 

Jag frågade igen, "ursäkta vad sa du?" 

Och hon svarar igen "och då förstod du att du var världens bästa trummis?" taget från ingenstans egentligen...

"Nej det har jag verkligen inte förstått på nått vis" svarar jag och försöker skratta bort det för det kändes lite småweird och pinsamt. 

Man vill ju inte komma hem och verka divig ni vet för att man är med i ett band och bor utomlands. 

Men, vi var och fikade på framnäs folkhögskola idag innan jag och Merit drog igång och repade i en av deras lokaler. På fikat GLÖMDE jag att ta undan min tekopp till disken… jag lämnade kvar den på fikabordet i matsalen. Ohhh nooooooo!!

Det är tydligen första tecknet på att divigheten börjar lysa sitt bittra sken över mig. Jag sa förlåt att jag glömde när jag insåg vad jag hade gjort i alla fall….