It´s a bit cloudy isn´t it?

Ja, flygresan gick ju bra tycker jag. 

Det blev dock lite stressigt när vi skulle byta flyg på arlanda. Vi fick höra våra namn i högtalarna, det var rätt coolt. När vi sprang in sist på planet mot Luleå så skulle jag hjälpa James med att lägga hans väska i facken ovanför huvudet. Öppnade med min lediga hand, och i den sekunden föll en väska ut… jag hade ingen ledig hand att fånga den med… den höll på att fara rätt in i huvudet på kvinnan som satt under… men på något sätt lyckades jag få upp ena armen som dämpade väskans fall och jag liksom styrde den mot nästa person som satt i mittensätet. Inte för att det var bättre att killen bredvid fick den i huvudet, för det verkade inte så skönt hur som helst. Jag bad såklart om ursäkt så himla mycket och han verkade må bra, kanske lite smått chockad dock.. så jag passade på att dra ett litet skämt för att liva upp stämningen… vet inte om det gick hem eller inte?

Helt plötsligt så pratar alla svenska omkring (mig förutom James såklart), så det som händer är att jag blir helt förvirrad vilket språk jag ska använda mig av... så jag börjar prata engelska med svenskarna och svenska med James,(det ena funkar bättre än det andra). Men jag märkte att jag gjorde det rätt tidigt i varje påbörjad mening, så jag liksom avslutade meningarna med att mumla resten så det inte skulle bli så konstigt. 

Nåväl, den roligaste kommentaren under gårdagens flygresa var när James tittade upp från sitt golfspel på sin iphone och ut genom flygfönstret och sa "It´s a bit cloudy isn`t it?"… han upptäckte sen att vi faktiskt flög igenom ett moln precis då. Bäst!