Do you recognize yourself?

Vi äter godis

Ja, alltså. James har ju varit i Boden två gånger tidigare och hälsat på. För honom är det så exotiskt att vara uppe i Norrbotten och han älskar det verkligen! 

Helt ärligt talat så är det lite skillnad om man jämför Boden och Glasgow, och båda städerna har ju sin charm på många olika sätt. 

När James kommer hit upp slår han på "vilo-modet" och sover skitmycket och bara chillar för att det är så tyst och skönt.. och jag blir väl lite tvärtom "kom-igen-vi-måste-hinna-träffa-alla-modet". 

Men det har i alla fall funkat utmärkt att kombinera dessa två mode och vi har hunnit med massa saker. 

Vi har cyklat(James favoritaktivitet), spelat in en låt på orgeln, gått på konsert, åkt till Pite, hängt med familj och vänner… vi åkte till och med till kvantum och blev fotograferade av pite-tidningen. Shit vad vi har hunnit med mycket… och imorrn typ as as as tidigt skjutsar jag James till flyget medan jag hänger uppe i norr tills nästa helg. 

Ja, men jag kom i alla fall att tänka på det här med direktöversättningar från engelska till svenska… en som faktiskt funkar är ju "so to speak" som är "så att säga"…

När pappa kom och hämtade oss på flygplatsen i torsdagskväll så testade jag en ny. 

När vi började närma oss vårt hus i Boden så tänkte jag fråga James "känner du igen dig?"… såklart så kör jag en direktöversättning och säger "Do you recognize yourself?" 

James svarar bara "That´s a bit deep isn´t it?"

Och ja, jag kan väl hålla med om att det var en ganska djup fråga att bara slänga ur sig sådär.