Livet är som ett enda balanserande...
Det sa min kloka mor till mig igår på telefonen.
Det kan man ju tolka som man vill.
För mig dök den där sången upp, om elefanterna som balanserade på en liten liten spindeltråd.
Det kan inte vara så jääla lätt det inte.. jag menar, det är ju annat om man är en spindel och ska balansera på sin lilla tråd...
Men en elefant asså...shit.
Jag har förstående för om dom där elefanterna ibland känner sig frustrerade.
Men som man brukar säga, eller ja, som Gunde Svan brukar säga:ingenting är omöjligt.
Detta ordspråk stämmer faktiskt in på den där sången också... för grejen var, att när första elefanten gick på den där spindeltråden, då klarade han av det galant..
Plus att han tyckte att det var väldigt intressant också, så han ville visa sina vänner.... så han gick och hämtade en annan elefant.
Vilket också är förståeligt... för om något är intressant, eller rent utav kul, då blir det oftast roligare om man delar upplevelsen med någon annan.
Så, go for it alla elefanter.. hämta era vänner och gå på spindeltråd.. Kom igen det blir kul!!
Och här kan ni läsa lite om mitt vardagliga balanserande:varannan tisdag
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar