Roligaste turnéminnet. STÄNG DÖRREN!

Nu har jag landat hemma i Glasgow igen. 

Shit vilken resa. Det är så mycket som hjärnan ska försöka hinna bearbeta på turné. Ny stad varje dag, nya människor och nya möten. Det är det som gör det så himla kul också. 

Men ibland tar det ett tag innan man har hunnit fatta vad som egentligen hänt. 

Jag tror att processen skyndas på när man väl är hemma och bara är. Chillaxar så att säga. Klassiker.

Så känner jag. Nu när jag är hemma tänker jag tillbaka och ser verkligen vilka fina minnen jag har med mig från den här turnén. 

Den enda bilden jag tog den magiska kvällen i Montmartre, Paris.

Ett av dom roligaste minnena är från när vi kom till Paris på kvällen. Vi gick ut och åt på ett mysigt litet ställe med några kompisar, både gamla och nya. 

Vi gick in i det här lilla rummet och vi är 7 stycken som servitrisen försöker fixa bord åt. 

Hon börjar skjuta samman typ alla bord som fanns kvar i rummet. Det var väldigt litet och det var bara vi och 3 andra i restaurangen. 

Vårt gäng står halvvägs inne i restaurangen och halvvägs utanför för det var så trångt. 

Så dörren står öppen. (dramatik varning!!).

Ja, vi stod med dörren öppen och en av kvinnorna som sitter och käkar börjar ropa "stäng dörren, det är kallt" typ. 

Jag tänkte mest bara att ja, det kan vi väl göra, vi tränger ihop oss så hon blir lugn. Jag var inte alls irriterad på nåt vis och tänkte inte mer på det.

I slutet av kvällen fick jag däremot reda på att hon hade svurit på franska och varit lite irriterad på att dörren stod öppen. Vår franska tolk fixade the low down. Sjyst!

Hur som helst, vi drack och åt... och soooooom vi skrattade. 

Nä, men allvarligt. Det var jättegott. Jag fick fisk med potatismos, och vitt vin med socker i. Jag bytte ut det till vin utan socker i... eftersom glaset inte var riktigt rent. Annars är ju jag ett fan av socker...Ah, socker är gott. Men jag bytte ut det i alla fall.... av principiella skäl. 

När det andra sällskapet(2 herrar och kvinnan som bad oss stänga dörren) vid det andra bordet var redo att gå så gick en av herrarna rätt in i ytterdörren som är gjord av glas. 

Han var såååå säker på att den skulle öppnas utåt så det blev en stor smäll och alla började kolla på honom. 

Herren försökte skämta bort det lite och alla försökte väl göra sitt för att skämta bort det så att det inte skulle kännas dumt.

Helt plötsligt fick jag ordet... och då kändes det som att alla tystnade. 

Det som var så festligt och alla hojtade och tjoade... 

När jag öppnade munnen så stannade ALLT och det blev tyst i vad som kändes 1 minut. Men det var nog bara 2 sekunder.  

NEJ MEN HÖRNI, HAN FÖRSÖKER BARA HÅLLA DÖRREN STÄNGD! sa jag och skrattade lite för mig själv. 

Alla kollar på mig... sen på kvinnan.

Det var bara jag som skrattade först... och sen efter 2 sekunder bröt hela restaurangen ut i ett stort gapskratt. Till och med servitrisen. Och även kvinnan. 

Asså, det sista jag ville var att kvinnan skulle känns sig dum... Men på nåt vis så tyckte hon att det var lite pinsamt när hon insåg att hon hade varit ganska otrevlig när vi precis träffats. 

Så hon lämnade restaurangen med ett skratt hon med. 

Alla tinar upp så småningom. 

Ja, tänk vad som kan hända en vanlig onsdagskväll i Paris. Det var kul att spendera den just precis där.

Och ikväll är det skönt att spendera kvällen just precis här, i vår lägenhet i Glasgow.

Gonatt.

Paris och julmys.

Vi var i Paris igår. Jag fick lite tid att turista för första gången där. Vad fint det var.
Jag var ute och gick i december-solskenet i 4 timmar. Jaaa, "december-solsken".
Det känns som ett ord jag aldrig har använt förut, kanske för att det knappt existerar där jag vuxit upp.

Jag gick där på paris gator och kände lycka. Som norrbottning är man inte bortskämd med solsken under vintern.
Så det bästa för mig var nog inte att se Eiffeltornet eller Louvren... det var det där solskenet som gjorde mig så glad. Tänk vad lite sol kan göra!

Jag gick och skrattade lite för mig själv efter att jag hade frågat en random fransman att ta ett foto på mig.. i solskenet... vid vattnet... vid Eiffeltornet.....Jag tänkte det här blir ju en kanon-komposition!!

Jag frågade om han kunde ta kort på mig på engelska och han svarade på franska så efter det körde vi kroppsspråk.. universal-style.
Jag visade min kamera på telefonen och var knappen var. Han var väldigt ovan vid en Iphone. Så han pekade med kameran mot sig själv och försökte trycka på baksidan. Jag hittade därefter ett kort på hans jacka...
Så jag försökte visa igen att man trycker bara på den lilla bilden på skärmen och på skärmen ser man vad man tar kort på. Det funkade...

Där står jag, på en bro vid Eiffeltornet. Jag tyckte att den här bilden var så söt. Man skymtar mig där, och man kan se lite av benen på Eiffeltornet. Men mest bara sol. Varför inte?
Jag tackade för bilden och gick vidare.

På kvällen efter giget träffade jag en trevlig typ. Jag berättade hur glad jag var över att det var så fint väder, och att det hade varit så fint i Italien och Spanien också.
Då avslöjade hon att det faktiskt brukar vara jättegrått och trist i december, regnigt och dant.
Jag ville inte veta det. Egentligen vet jag inte det heller. Wöööhöö!!
Den lilla tid som jag har spenderat i Paris i december har varit soligt och fint. Det är det jag kommer komma ihåg när jag tänker tillbaka.

Nu är vi i Belgien. Tror att det finns våfflor och sånt här i stan. Själv håller jag på att tvätta. Det finns en tvättmaskiiiiiiiin!!! Värt.
Det är såna grejer som gör livet lite enklare på turné. Att det finns tvättmaskin i lokalen där man ska lira. Lyx.
Det finns även en dusch med varmt vatten, som man kan låsa om sig och det svämmar inte över.
Också lyx!!
Och imorn har Rab bett om lite julmys i omklädningsrummet. Vi hoppas på en gran. Rab vill ha jul-vibez!
Jag har lussebullar som väntar på mig i frysen när jag kommer hem... och nejlikor som jag kan sätta i apelsiner. Jul-feeling bör ha chans att infinna sig. Trots random december-solsken.

Vinprovning i ett italienskt slott.

Min bästa dag på turnén so far är nog när vi var i Roncade i Italien. Det kändes som att mycket klickade och hela dagen ba var grym. Kanske för att vi fick se solsken när vi kom fram. Det sätter en bra feeling på dagens aktiviteter. 

Jag tog en snabb dusch och bytte jacka... tog på mig skinnjackan istället för feta kappan. Då kändes det som en ännu goare vibe. 

Hur som helst så är Ronacde typ en liten by i Italien. Mitt ute på vischan... så det var häftigt att folk faktiskt hittade dit på kvällen när vi spelade. 

Under dagen, tog jag mig en promenad in till byn. Jag hittade ett coolt slott och tog lite bilder utanför. Jag gick in på gården och tog lite fler bilder. 

Då möttes jag av en äldre italiensk man i sin bil som frågade vad jag gjorde... 

Jag tänkte att det kanske var ett privat område.. och att jag gick och knäppte foton på hans gård. 

Ta det som en komplimang dude... 

Nae, men han började förhöra mig och jag kände mig lite bortkommen och svarade så snabbt jag kunde på alla frågor... 

Det visade sig att det var något slags B&B det här slottet och han frågade hur många vi var i bandet. 

4 sa jag. 

Säg till om ni behöver sovplatser, då hyr vi ut, svarade han barskt. 

Haha, han var så hård och kollade bara rakt fram och inte på mig... och avslutade med att köra sakta framåt.. iväg från mig... och sa: Jag kanske kommer förbi på giget ikväll. 

Och så var det med det. 

Jag vågade mig på att utforska lite fler sidor av slottet och tillslut såg jag lite människor inne i en byggnad. 

Det var glasdörrar som jag kikade in igenom och tänkte precis vända mig om och gå tillbaka hemåt när massa sköningar inifrån började vinka och ropa åt mig att jag skulle komma in.

Jag gick in, kände mig ganska långt borta från min comfort zone och sa lite blygt, jaha, vad händer här då? Gör ni vin eller? hehe.

Alla där inne började visa på kartan var dom odlade druvorna i närheten och var alla olika sorters viner varifrån. Och sen fick jag provsmaka på allt. 

Jag stannade där inne och pratade om livet och vin ett tag. Dom tog fram såna där skorpor som vi fick till vinprovningen. 

När jag sa att jag spelade i ett band och vi var där på turné och nämnde Glasvegas blev en av dom helt paff och började sjunga på Daddy´s gone. Helt weird och helt awesome. 

Så jag bjöd in dom till giget på kvällen och så träffades vi där med. 

Jag köpte med mig lite vin och fick även med mig en vinflaska som bossen, "Roncades maffia" gav till mig. Känns bra att ha maffian på sin sida. 

Giget var hur kul som helst och alla som vi träffade efteråt var hur fina som helst. Jag har lärt mig att jag är battierista. 

I en liten by i Italien, där drack vi vin, åt pizza och spelade musik. 

Ikväll i Madrid, det är kallt i backstage, kallt vatten i duschen, och det enda elementen slutade just fungera. Haha, klassiker! 

Jag är glad ändå, jag är typ 100 procent säker på att jag kommer vara nog varm under giget.. och vi ska snart få spela musik. Kul med musik, som man brukar säga! Kanske får smaka på det spanska vinet efter giget med? Ha så kul mina vänner!

Jag och mina nyfunna vin-vänner

Superbra klätterträdd på gårn.

Slottet.

En vattengrav för att skydda sig mot fiender.

Man kan ha vin i såna här.

14 år, felhörning, musikvideo och katedralen.

Här är vår nya video. Ta en titt vettja.

Själv tog jag en prommis in till Zagreb city. Eller jag fick skjuts. Men jag gick tillbaka. I snön.
Det snöade. Det var julmarknad och bra vibe. Jag gick in i en jättefin katedral och satt där ett tag. Lugnt och skönt. Det känns som att det är lite motsatsen till var vi brukar hänga dom flesta dagar. Jag tog lite kort, kolla.

Vi beställde mat till stället vi lirar på ikväll... jag tog enchiladas. Två personer beställde "pepperoni" pizza. När det väl kom fram så var det två pizzor med "peppers only"... haha, kul. Det var en margarita med lite paprika på. Det låter ju jättelikt!!! Peppersonly......

Jo, häromdagen sprang vi på bandet Travis. Det var också på festivalen i Tyskland.
Det fick mig att tänka tillbaka på när jag gick i "rockskolan" när jag var 14 år.
Det var i Boden och det var första gången som jag spelade i något sorts band. (Förutom blåsorkestern som jag spelade klockspel/triangel i... wohoo....)
Det var typ då jag bestämde mig för att jag skulle bara köra på med trummorna.
Jag var superblyg och försökte våga göra fill-ins inför bandet. Shit vad nervöst!!
Hur som helst så spelade vi en cover på låten "Why does it always rain on me" med Travis... och nu, 12 år senare stod jag i deras hotellrum och pratade turné-anektdoter med samma band...
Då kändes det som att det var längesen jag var 14 år...

Nu är jag 26 och ska ta en dusch i Zagreb denna vinterkväll. Hejje!

Like a rolling stone med Youth Lagoon och Norrbotten

Hej!
Vi spelade på en festival häromdagen. Rolling Stone Weekender.
Vi trodde att det var i Lübeck.. men vi blev tillrättavisade att vi faktiskt inte var i Lübeck.. borde ha varit nära dock!
Det var lite den feelingen som i Simpsons när ett band går upp på scenen sviiiiiin-peppade och ropar "Hello Saint Louis!!!!!".. och alla ba, "vi är ju i Chicago... buuuuuh".
Äh, så illa var det inte.
Vi var nära havet i alla fall. Grymt fint, jag var glad att jag hade tid att gå en prommis och andas in det stora! Här är det, med solnedgång och allt.

Väl där så träffade vi Youth Lagoon igen. Jag har aldrig sett dom live förut, men vi hade jättetur när vi lirade i Göteborg några dagar innan, att dom lirade samma kväll, fast senare i en lokal 10 minuter från vårt gig.
Så vi gick dit och tog del av stämning och show.
Grymt bra, ett band att lyssna in sig på om man inte gjort det än.
Hur som helst så fick vi där reda på att vi skulle spela samma festival i Tyskland några dagar senare.
Så vi fick dubbel dos av dom. Det var grymt i Tyskland också.
Man ba, två grymmingar, jag bara yes asså!!
Det är inte så ofta man faktiskt har tid att se andra band på festival, så skitkul att det hanns med den här gången.

Paul fick feeling och photobombade i Tyskland.

Jo just det, värsta coola nyheten. Jag har blivit nominerad till Årets Norrbotning. Vilken ära, pepp!!
Här kan man läsa en liten intervju och så får man rösta på precis VEM MAN VILL!! Wohoo!!

Här är våran kyl i bussen. Ölen och yoghurten kramas... mysigt!
Nu blev jag hungrig...Hejje

Prag, Wien, polisen och smör.

Idag har det snöat i Wien. Kom precis tillbaka från en kylig nattpromenad efter kvällens gig.
Publiken var alldeles galna... på ett bra sätt! Kul!

Här om natten drömde jag att dom hade börjat sälja mitt favorit-smör, Bregott i Skottland. Vilken glädje!! Det var typ samma förpackning, men lite mer avlång, dom gröna, normalsaltat asså.
Men ack, det var bara en dröm. Mitt favoritsmör i Skottland är annars Lurpak eller Anchor.
Anchor är under företaget arla, vilket känns väldigt svenskt(?)... plus att jag gillar ankare. Bra deal.

Igår natt.. (eller typ morgon) blev vi stannade av polisen när vi var på väg till Prag.
Vi har en rolig busschaufför.
Han kom upp och ropade på vår turneledare när han blev stoppad för han behövde ha hjälp med att få allas pass...
Så han stövlar upp för trappan där alla ligger och sover och ropar "NEIL!!!"
.... och sen hör jag en väldigt förvirrad man i några sekunder... när jag låg där i min lilla säng kan jag riktigt höra hur busschauffören börjar stryka sitt skägg(om han hade haft ett asså) och mumlar: oh no, it´s not Neil, what is it again....?
"RICKY!!!"...
Haha, skön kille. Han hittade rätt namn tillslut.
Asså, allt gick bra förresten. Vi kom till Prag. Herregud, vi är ju redan i Wien, man ba whaaaat!!
Åker till Zagreb ikväll.... första gången för mig. Hoppas man hinner se lite coola grejer, eller äta nåt coolt. Jaaaaaa!!!!

Här bor vi, i Prag... och lite överallt.

Man får cykla om man vill... sjyst, jag gillar att cykla!

Wien by night... fint och kallt.

Vilsna mustascher i Tyskland.

Jag har ätit apfelstrudel med grädde och vanlijsås, det var awesome. Till det drack vi öl från schumacher bryggeri i Düsseldorf. Bra vibe och skön kille med mustasch som serverade och drog skämt med tysk accent. Han ba kom med öl hela tiden, vilken service asså!

Han påminde mig om min far med sitt mörka hår och mustasch, passade bra eftersom det var min fars födelsedag igår. 

Jag skickade ett grattis-sms till far min och upptäckte även där att det finns en symbol i emoji-tangentbordet som ser ut som min far också. Värsta likt!! Det är nog den emoji som är mest lik nån som jag känner!!

Efter vårt besök i Düsseldorf city så gjorde vi ett mycket tappert försök att ta oss hem med det tåg vi åkte in med. 

Det gick dåligt. 

Vi hamnade på fel tåg... det var tydligen det sista tåget som gick och det förde oss rätt ut på vischan.... 

Vi väntade också väntade och letade taxis men den tyska, tysta natten var oundviklig, inte ens trafik på gatorna. 

Vi väntade på ett nytt tåg i typ en timme men tillslut kom en taxiförare med mustasch körandes förbi. 

Han räddade oss och tog oss tillbaka till vårt hem, bussen!

Jag drog en joggis till en fin park igår med, kolla vad fint!

Tour-mode

Jaha hörni!
Kul med internet... och kul med turné.
Det är dom två grejer jag håller på med nu, internet och turnémode.
Jag kollade upp sevärdheter i München för dagen och hittade nåt som heter "Engelska Parken".
Bra med frisk luft och dagsljus när det blir mycket att hålla till i mörka grottor (venues) under dagarna och kvällarna.
Jag hittade en park igår i Berlin också, värsta grymma spring-parken där alla sprang eller åkte inlines. Så jag tog på mig mina nike-tights och nike-skor och gjorde mitt bästa för att låtsas se ut som att jag är grym på att springa. Man kanske lurar nån med kläderna...
Bra att kunna göra så i allmänhet.. ta på sig nåt som ser fett coolt ut... och så är man inte det egentligen, men man lurar säkert någon. Bra tips!

Velodrom, Berlin, förband till Hurts.

Nae, men allvarligt. Jag gick till Engelska Parken idag på långprommis. Det var riktigt gött. Mötte massa hundar och deras ägare på vägen. Hundarna var i och badade i vattnet, så jag hängde på. Var lite kallt, men man fick ju komma in i värmen sen....(eh va?)

Nu är det "soundcheck"... ja, men det blir nog inte så mycket av det eftersom dörrarna öppnar snart.
Vi får köra på feeling helt enkelt. Jag satsar på middag istället...
Igår fick vi ett soundcheck på ungefär 3 minuter. Vi hann spela en halv låt.. det gick skitbra!
Min favvo-låt också. Wohoo!

Jo, just det, vi har en maskot som heter Bostor. Han kommer hänga med på turnén och göra lite uppdateringar. Lite bakgrundsfakta kring honom är att han är gjord av en toarulle, med tyg,lim och pärlor och är döpt av mina systerbarn.
Man kan följa honom på YOUTUBE tror jag bestämt.
Hej till nästa gång!

"...wild and crazy, living on the edge, epicness style"

Igår fyllde min lillsyrra år!! Party on partypeeps!!
I hennes fullspäckade dag fick jag en liten skype stund med henne precis innan läggdags.
Ibland på våra skype sessioner så blir det lite wild and crazy, living on the edge, epicness style.

Det slutade med att jag spillde blåbär på min killes vita tröja för att vi hade typ tävling om vem som kunde skratta och hoppa mest i sängen samtidigt. Man ba "Whaaaaaaaaat?"

Jag bestämde mig för att lägga datorn på nattduksbordet och filma på mig när jag hoppade i sängen och skrattade så högt jag kunde.
Jag tänkte inte på att ta bort min tallrik med youghurt och blåbärssylt.... så när jag hoppade så hamnade det på den vita tröjan som också låg i sängen. Äh, det gjorde inget. För det var ju hemmagjord blåbärssylt.. wööhöuöö!!

Det tråkiga var att trots att jag gick genom eld och vatten(eller spillde blåbärssylt på en tröja) så vann jag inte. Josie vann!! Hon kunde skratta mest och hoppa som att det var det roligaste hon någonsin gjort.... det kanske var det roligaste hon nånsin gjort?
Eller bara grymma skådespelar skills.

I alla fall.. jag fick reda på en annan grym skill hon har. Hon kan låta som storspoven. Bra partytrick.
Här ska ni får höra! Enjoy, för det här hör man inte... om man inte råkar höra en storspov.

Såååååå likt asså.

Celtic match och att dela med sig av kärleken.

Igår var jag på min första Celtic match. Det började redan när jag flyttade hit för snaaaaaart 3 år sen.
James värvade mig till Celtic supporter så fort jag landat i Glasgow. Paul och Rab är Rangers fans(det andra laget asså), och James är Celtic fan.

Det måste ju ändå vara en viss balans inom bandets ramar, så det var hur som helst ganska givet att jag blev värvad till Celtic fan.
Sen är det ju ganska självklart eftersom Henke Larsson har spelat för Celtic och är lite(as mycket) av en legend i dessa hoods.

Det är med Henke Larsson alla, både Rangers och Celtic supporters kan samsas och faktiskt medge att detta är en LEGEND utan dess like. Utan Henke är det nog mest bara bråk mellan dessa två Glasgow-lag.

Det är faktiskt också väldigt privilegierat att säga att man är svensk inom Glasgows fotbolls-värld.
Om jag nämner att jag är svensk får jag oftast ett fint leende tillbaka och någon börjar prata om hur mycket dom älskar Henrik Larsson. Jag ba: "Ja känn han"... fast det gör jag ju inte?

James var inte heller sen att värva min far till Celtic. Han passade på att köpa en scarf och en mössa till honom... eftersom seden här är att det lag ens far håller på, det håller barnen på. Old skool!!!
Fatta grymt, jag har ju tre syskon och mamma, så då blev det liksom en hel familj som valde det grön-vita laget... plus att det är ju rätta färgerna sedan Boden-tiden med handbolls-viben i BBK... wööhööuöö!!!

Nåväl, nog om bakgrunden... the background.
Det var ganska fet vibe på arenan(som för övrigt av alla Celtic fans kallas "Paradise").
Jag var där med James och vår manager Dean. Dean är också stort Celtic fan och brukar passa på att skicka "ret-mail" till Paul och Rab så fort det finns läge för det...

Jag var heeelt inne i matchen... detta märkte jag som mest när alla gånger jag yttrade mig i rop och annat så blev det på svenska. Det var ju miiiinst en person där som förstod vad jag menade. Typ Lustig, svensken som spelar för Celtic.

Värsta grymma matchen som slutade med 3-0 till Celtic. Det var preciiiiiis det som behövdes för att dom skulle ta sig in i Champions League. Det braiga var också att varje gång dom gjorde mål blev hela publiken bästa vänner med varandra.

Alla ställde sig upp och kramades. Av reflex så tydde jag mig till höger där James stod och vi hoppade av glädje... sen killen bredvid mig till vänster, han var så utom sig av lycka att han inte riktigt visste vad han skulle göra av den. Så han passade på att ge mig en stor kram också. Dela med sig av kärleken liksom. Det tyckte jag var fint.

Efter matchen gick vi till en Celtic pub på vår gata typ. Det var go feeling där eftersom favvo-laget vunnit och the pressure was aff. Då vill ALLA bjuda på öl. Sånt är ju alltid kul.
Kul med fotboll... och öl.