Some people are gay, Get over it!

Här får jag springa.. så jag gjorde det idag.

Sol i Glasgow. Bra grej! Då äre bäst att passa på så att säga. Oftast när det är sol så tänker jag " nu ska jag ta på mig skorna och jackan och ut och gå i finvädret"… när jag gjort det och kommit ner för trappen och ut genom porten så har det oftast börjat regna.. eller åtminstone blivit molnigt.. Det ändras rätt fort.. vilket kan va bra också.. speciellt om det regnar. Det är dåååå man ska ta på sig skorna och jackan och springa ner för trappen, för då lär det vara sol när man kommer ut. Så det funkar båda hållen liksom!

Men idag var en sån där trevlig höstdag som faktiskt har varit solig hela dan. Så jäääla gött ju! Och inte nog med det, när jag nu var ute idag så såg jag även en stor reklamskylt på en av Glasgows många bussar som sa "Some people are gay, Get over it! "… Det kändes också bra, hade aldrig sett det förr, men jag googlade och tydligen har samma slogan hållit igång i flera år via organisationen Stonewall. 

Bra grej!

Och ytterligare en bra grej, vi har dragit på gasolvärmegrejen och har det varmt och skönt i vår lilla studio. Vi ska spela in lite pålägg på låtar från nya skivan..  vi har gjort andra versioner... som har potential att bli släppt i andra sammanhang än just album 3. Kanske typ b-sidor eller liknande... får la se hur det blir först. Ja, det är kul med musik.

Tre bra grejer. ja ba yes asså!

"JAG var där, DU var där.... ALLA var där"

Yes nu är jag tillbaka i Glasgows skogar… och torg och gator och det. 

Jag flög typ astidigt från Luleå. Eller ja, jag gick upp 5.50 för att ta flyget 8.10, wohooo. 

Det känns ännu lite tidigare när jag tänker att klockan var då 4.50 i Glasgow… ja ba yes asså.

Ja men flygresan gick ju bra den här gången med. Jag tänkte att det skulle vart skönt att sova lite på flyget, vilket jag ibland har lite svårt med.. men jag tror att jag har blivit bättre på det(eller tröttare?). Jag sov typ hela vägen från Stockholm till Edinburgh. Asnajs!!

Och det hände en grej som aldrig hänt mig tidigare. Jag vaknade av min egen snarkning!!!

Jag hade dessutom i såna här "flygöronproppar" som gjorde att min snarkning liksom ekade i mitt eget huvudet. Jag blev typ rädd först, men sen slog det mig.. att det faktiskt var jag som snarkade...Bra jobbat kände jag ändå. Jag drog även klassikern och kollade mig omkring för att se om någon märkte...Men jag var ju nyvaken så jag orkade inte bry mig ändå. 

Champis passar bra när det är fest vettja

Annars brukar jag vara rätt haj på att Prata i sömnen, men inte snarka. Många gånger har det hänt att jag väckt mig själv av att jag pratat.. och det är många som fått ha roligt åt att höra min stämma när jag sovit. 

Min syrra hörde mig när jag sa en av dom bästa… hon berättade dagen efter att jag hade sagt med en ganska missnöjd/besviken stämma " Men, vi skulle ju dansa!"

Jag tror det var så att alla på festen svek och typ ville dra, men jag ville ju stanna… och dansa. Sen sa jag även "JAG var där, DU var där.... ALLA var där". 

Vilket party alltså!

Norrbotten och snögubbar.

Som ni kan se på bilden så har vi slängt oss
framför lampan så det lyser upp
på den fina snögubben.

Det känns ju som att det är riktigt mörkt ute redan nu, i oktober. Jag gick in och kollade solens upp och ner gång i Boden, för det kändes så deppigt med mörkret. Vi har ungefär en 10.5 timmars dag idag.  

Sen bläddrade jag fram till december. Så började jag asgarva direkt när jag såg att den 22 december är solen uppe 3 timmar… från 10-13 på dan. Jag bara yes asså!! 

Det är tur man får typ vara inne och käka knäck då, och kanske spela risk, och dricka julmust och bygga snögubbar. 

Men om man ska bygga snögubbar efter två på dagen(då det alltså börjar bli mörkt) så är det en fördel om man, som på vår gård, har en sån där utomhus- lampa som tänds när man rör sig framför den.

Och det är också bra om man minst är två personer när man gör snögubben, 

så att den ena kan rulla ihop snön till bollar och den andra kan hela tiden slänga/röra sig framför lampan så att den aktiveras och lyser upp i snön så att den som rullar ihop snön kan se vad den gör. 

Alternativt till snögubbe kan man ju även göra en sån där snö-ängel. Då går det bra att bara vara en(fast det är alltid kul med sällskap) och då lägger man sig helt enkelt i snön, gör ängeln, och sen springer framför lampan så att den lyser upp så man kan skåda mästerverket man just gjort. 

Ja, norrbotten är bra på alla sätt och vis!!

Två grejer som är bra, men Glasvegas vinner.

Den här bilden passar skitbra till det här inlägget då
det både är Glasvegas och Instagram i ett (smooth).

Jag e ju typ ganska efter med det här vad som är inne. Tydligen är ju instagram det nya facebook.. Min vän Sandra visade mig vad man kan göra med instagram och det öppnades en helt ny värld ju. Det där med hashtags eller nu vad det heter är ju hur coolt som helst!!!

Jag träffade min vän Magnus Ekelund igår i Luleå också. Och då kom vi in på hur häftigt jag tyckte instagram var och hur jag precis fick reda på alla dess braiga funktioner. Sen kom vi även in på när jag flyttade till Glasgow för att spela i Glasvegas.

Det var lite samma feeling över min "instagram upptäckt" som när jag fick reda på att bandet Glasvegas fanns. 

Jag hade helt missat dom under dom där åren innan.. och sen visar det sig att det var ju skitbra, plus att jag till och med fick vara med i det här braiga bandet. (shit asså!!)

Så det finns lite paralleller där mellan instagram och Glasvegas… speciellt nu för att vi har skaffat en glasvegas-instagram som ni kan passa på att kolla in, @glasvegasofficial. Så det blir ju typ två asbra grejer i en!!!

(Men såklart är Glasvegas  bäääääst och vinner över instagram med hästlängder och man sätter det i perspektiv)… jag bara yes asså!!

Do you recognize yourself?

Vi äter godis

Ja, alltså. James har ju varit i Boden två gånger tidigare och hälsat på. För honom är det så exotiskt att vara uppe i Norrbotten och han älskar det verkligen! 

Helt ärligt talat så är det lite skillnad om man jämför Boden och Glasgow, och båda städerna har ju sin charm på många olika sätt. 

När James kommer hit upp slår han på "vilo-modet" och sover skitmycket och bara chillar för att det är så tyst och skönt.. och jag blir väl lite tvärtom "kom-igen-vi-måste-hinna-träffa-alla-modet". 

Men det har i alla fall funkat utmärkt att kombinera dessa två mode och vi har hunnit med massa saker. 

Vi har cyklat(James favoritaktivitet), spelat in en låt på orgeln, gått på konsert, åkt till Pite, hängt med familj och vänner… vi åkte till och med till kvantum och blev fotograferade av pite-tidningen. Shit vad vi har hunnit med mycket… och imorrn typ as as as tidigt skjutsar jag James till flyget medan jag hänger uppe i norr tills nästa helg. 

Ja, men jag kom i alla fall att tänka på det här med direktöversättningar från engelska till svenska… en som faktiskt funkar är ju "so to speak" som är "så att säga"…

När pappa kom och hämtade oss på flygplatsen i torsdagskväll så testade jag en ny. 

När vi började närma oss vårt hus i Boden så tänkte jag fråga James "känner du igen dig?"… såklart så kör jag en direktöversättning och säger "Do you recognize yourself?" 

James svarar bara "That´s a bit deep isn´t it?"

Och ja, jag kan väl hålla med om att det var en ganska djup fråga att bara slänga ur sig sådär. 

"Ola, du e söt"

Svenska för nybörjare med Mike Higgins.

Två goda vänner, Moa och Lizzy kom och hälsade på oss igår kväll. Vi satt och drack te och åt godis hela kvällen. Asnajs! Dom började fråga James om han kunde prata svenska. Han började då stolt visa upp att han faktiskt kan alla färger på svenska. 

Jag kom att tänka på förra sommaren då han kom och hälsade på uppe i Boden för första gången. Han skulle imponera på min pappa som kom och hämtade oss på flygplatsen. Han ville visa att han faktiskt kunde lite svenska. 

Bland dom första grejerna jag lärde James på svenska var såklart att säga komplimanger till mig, såsom "du e asbra" och "du e söt" och såna grejer. (För övrigt var nästa grej att jag lärde honom "jag vill ju va som du" hela första versen på djungelboken låten, vilket är ganska komiskt i sig.)

Hur som helst så hade han full koll på hur man sa att någon var asbra/söt på svenska. 

Så han tänkte att det kommer gå hem om han sa till min far "Ola, du e asbra"…. men i denna stund hade han helt och håller blandat ihop dom två uttrycket så istället säger han "Ola, du e söt"… Min pappa började asgarva i bilen och sa tack. 

James hade ingen aning om varför vi skrattade så mycket… Så jag var ju tvungen att berätta för han att han hade blandat ihop det lite. Men egentligen så var det ju inte så konstigt, för min pappa är söt, det var bara komiskt eftersom vi båda visste att det bara var lite förvirring i språket. 

Det är inte lätt med nya språk alla gånger, själv har jag sagt till Paul i bandet att jag inte hade en aning om vad en hamburgare(burger) var, för han sa det med sån bred dialekt när jag precis flyttat dit. 

Det lät som att han sa "baddge" hela tiden… tills han gjorde det övertydligt genom att säga "tjiisbaddge" (cheeseburger). Då trillade polletten ner och jag sa att jo, jag har faktiskt hört talas om hamburgare förut, det är lugnt, eveything´s cool, nothing to see here… yes. 

It´s a bit cloudy isn´t it?

Ja, flygresan gick ju bra tycker jag. 

Det blev dock lite stressigt när vi skulle byta flyg på arlanda. Vi fick höra våra namn i högtalarna, det var rätt coolt. När vi sprang in sist på planet mot Luleå så skulle jag hjälpa James med att lägga hans väska i facken ovanför huvudet. Öppnade med min lediga hand, och i den sekunden föll en väska ut… jag hade ingen ledig hand att fånga den med… den höll på att fara rätt in i huvudet på kvinnan som satt under… men på något sätt lyckades jag få upp ena armen som dämpade väskans fall och jag liksom styrde den mot nästa person som satt i mittensätet. Inte för att det var bättre att killen bredvid fick den i huvudet, för det verkade inte så skönt hur som helst. Jag bad såklart om ursäkt så himla mycket och han verkade må bra, kanske lite smått chockad dock.. så jag passade på att dra ett litet skämt för att liva upp stämningen… vet inte om det gick hem eller inte?

Helt plötsligt så pratar alla svenska omkring (mig förutom James såklart), så det som händer är att jag blir helt förvirrad vilket språk jag ska använda mig av... så jag börjar prata engelska med svenskarna och svenska med James,(det ena funkar bättre än det andra). Men jag märkte att jag gjorde det rätt tidigt i varje påbörjad mening, så jag liksom avslutade meningarna med att mumla resten så det inte skulle bli så konstigt. 

Nåväl, den roligaste kommentaren under gårdagens flygresa var när James tittade upp från sitt golfspel på sin iphone och ut genom flygfönstret och sa "It´s a bit cloudy isn`t it?"… han upptäckte sen att vi faktiskt flög igenom ett moln precis då. Bäst!

MAX

Idag åker jag och James till Sweden. Jag bara yes asså!

Vi ska hänga med familj och vänner, göra hemmagjord saft, spela orgel och cykla.

Men bland det viktigaste är ju MAX besöket. 

MAX är ju typ bäst. Det har jag tyckt länge, själv är jag ingen mcdonalds tjej överhuvudtaget. 

En gång så berättade jag om en dröm jag hade om MAX på facebook. Drömmen var att det var jag, James och min far i en bil. Vi var ute på vägarna någonstans i storbritannien. Jag sa att jag jättegärna ville stanna och äta på MAX, men då påminde dom andra mig om att "det går ju inte för vi är ju i storbritannien"… ånej tänkte jag, fan vad synd…. precis efter dom sagt att MAX inte finns där så börjar jag se den röda skylten i horisonten. MAX, det fanns visst det! Så jäääla bra dröm, synd att man vakna upp och den inte var sann dock. 

Och det roliga med att jag la upp drömmen på facebook var ju att jag har typ aldrig fått så många likes…. haha, gött. MAX verkar ändå ha en del fans därute, vilket jag kan förstå…. så smältost for the win. Ses på MAX vetta! Hejje

Turnéminne

På tal om turnéminnen, så offentliggjordes denna turné i morse,
ut och spela igen i december, wohoooo!!!

Jag tog till ett trick för att bestämma mig vad jag skulle skriva om härnäst. Jag bestämde ett ämne :"Det är kul med musik"… klassiker!

När jag tänkte på "det är kul med musik" bläddrade jag igenom den mentala hårddisken och kom att tänka på när vi var på turné med Glasvegas en gång. 

Jag tror att det var Nottingham vi spelade vid detta tillfälle. Jag var ute på en joggingtur innan giget och kom tillbaka helt slut och stod och stretchade vid turnébussen. Då kommer två lite yngre grabbar fram och frågar "är det du som är trummisen i Glasvegas?".

 -Ja, svarar jag och grabbarna börjar direkt konversera mellan varandra " jag saaaaa ju att det var hon vi såg som joggade förbi"…. sen frågar dom mig direkt "var det du som var och joggade nyss?" 

Jag tänkte väl i stunden att det var väl ganska uppenbart eftersom jag står i stretchar i Nike-tights och joggingskor alldeles genomsvettig. Men såklart så svarar att ja det har ni rätt i. 

Efter det blir ena pojken helt exalterad och berättar att han var och såg giget som vi spelade igår (nånstans ganska nära Nottingham i England) och tillslut avslutar han sin berättelse med att säga " och vet du vet du!! När du kastade trumstockarna i publiken fick jag den rätt i pannan!!!"

Oops, tänkte jag och började be så mycket  om ursäkt till den unge mannen, men han avbröt mig och sa " asså nej nej, be inte om ursäkt, jag är asglad för jag fick ju stocken".

Det är en sån där händelse som jag aldrig ens kunde tänka mig att jag skulle få vara med om. Jag är så grymt tacksam och glad över att jag får vara med om allt detta! För jag är ganska säker på att det är inte varje dag framöver som folk kommer upp och säger i princip att dom var glada över att få en trumstock skickad i pannan på dom. 

 Så Enjoy säger jag.. det är kul med musik!

James, ett fönster och gaffa.

Jo, alltså… vårt fönster inne på toan har inte gått att stänga på några veckor. Och nu när det börjar bli kallare ute så tänkte både jag och min sambo James att det var dags att göra nått åt saken. Saken är den att det blåser upp hela tiden och det regnar in på golvet. 

Jag frågade James om jag skulle ringa någon som kan hjälpa oss med att fixa det. Men han sa bara att jag inte behövde göra något, utan att han skulle fixa det. Bra, tänkte jag, det låter som en alldeles utmärkt plan. 

Hans pappa har bra kontakter så vi kanske skulle få det billigare av någon fixare som han kunde ringa. 

Hur som helst så var hans pappa i USA den här veckan så vi kunde inte använda hans kontakter. 

Då bestämde James sig för att göra en nödlösning tills vi kunde använda oss av den billiga kontakten. 

Han lät faktiskt ganska exalterad över att få göra det själv och han berättade att han skulle hämta gafflatejpen från studion. Gaffatejp är ju bland det bästa som finns. Det vet väl alla. 

Så jag lämnade honom till att göra sin grej… efter ett tag hör jag även att han tagit fram hammaren. Vilken kanon idé!! 

Han hittade en liten träbit också inne i förrådet som han hamrade fast längst ner på fönsterkarmen så fönstret inte hade nån chans att blåsa upp… Så svart tejp över hela fönstret och sen en träbit fasthamrad för att säkra eventuella kryphål för vindpustar… 

Hans metoder att lösa problem är bara en av anledningarna till varför jag är stolt över honom. När han var klar sa han: "när jag får mer tid över, då ska jag bli mer händig".